Dagen då renfälllen skulle dö

I vardagsrummet ligger en renfäll på golvet. Gurkan har alltid skytt denna som pesten - luktar konstigt, är äcklig att gå på osv. Hon har alltid gått långa omvägar...
Men lördagen den 17:e mars bestämde sig Gurkan för att renen skulle dö!! På morgonen hittade vi henne fastbiten i renen, stora tussar flög i luften och golvet var fyllt med hår. Slakten pågick för fullt.
Matte trodde hon hade lösningen på problemet och tog fram fy-sprayen (skall effektivt stöta bort klösande katter m.m.) och sprayade hela renen. Gurkan ryggade tillbaka några gånger, blev förbannad över den dåliga lukten och återupptog slaktandet. Inget skulle stoppa henne! Tussarna flög som aldrig förr och frenesin hos Gurkan gjorde att matte gav upp och stoppade undan renen.

   

På kvällen gjordes ett nytt försök. Renen togs fram och sprayades åter med fy-spray. Till och med matte o husse tyckte det luktade illa. Men detta taggade bara Gurkan ännu mer som återigen upptog slakten! Matte plockade då fram vattensprutan... För varje attack på renen fick Gurkan sig en vattenkaskad. Likt en pitbull bet hon sig fast för glatta livet, knep ihop ögonen, vek ner öronen och försökte släpa renen med sig in under skåpet. Lite vatten skiter väl en bengal i, ungefär lika äckligt som att bli pussad.
Efter fem minuters kamp gav matte upp, plockade bort renen och torkade den dyblöta katten. Gurkan responderade med att spinna högt, gosa och pussas. Renen var borta!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback